Andromedagalaxen på stjärnhimlen

Andromedagalaxen på stjärnhimlen är något verkligt magiskt. Det är det fjärnaste objekt som du kan se helt utan teleskop eller kikare. Om du någonsin har tittat upp på en höstkvälls och undrat vad som är större än månen men mycket svagare då har du kanske redan sett den. Att veta att man stirrar på en galax med en biljon stjärnor förändrar helt hur man upplever nattehimlen.

Andromedagalaxen ligger närmare än du tror

Andromedagalaxen befinner sig cirka 2,5 miljoner ljusår bort från jorden. Det låter otroligt långt, men i universums mått är det praktiskt taget grannskap. Den kallas även M31 och upptecknades redan på 900-talet av den persiske astronomen al-Sufi, som skrev att den såg ut som ett litet moln.

Vad som gör galaxen ännu mer imponerande är dess storlek. Den är ungefär dubbelt så stor som vår egen Vintergata. Medan Vintergatan innehåller mellan 100 till 400 miljarder stjärnor, innehåller Andromedagalaxen hela en biljon stjärnor. En spiralgalax som denna har en vindsnurreliknande form med tydliga spiralarmar som sträcker sig utåt från centrum (rätt coolt om du frågar mig).

Så hittar du Andromedagalaxen på himlen

Andromedagalaxen syns bäst under höstmånaderna, särskilt i november när himlen blir mörkare tidigare. Du hittar den genom att först orientera dig efter stjärnbilderna Cassiopeia och Pegasus de är dina navigationspunkter på himlen.

Galaxen ser ut som en svag, diffus fläck snarare än något skarpt och definierat. Ett viktigt trick är att använda periferiseendet. Titta inte rakt på galaxen utan snett bredvid den istället. Din syn är känsligare för svaga ljuskällor när du inte tittar direkt på dem. Välj en plats långt från stadslampor och andra ljusföroreningar. Ju mörkare det är omkring dig, desto bättre kan du se galaxen glimra upp från mörkret.

Varför ser vi inte hela galaxen fullt ut?

Andromedagalaxen täcker faktiskt en enorm yta på himlen flera gånger större än månen. Men trots sitt gigantiska omfång ser den bara ut som en liten, suddig fläck. Varför då?

Svaret är att galaxens yttre delar är mycket svaga i ljusstyrka.Bara de ljusstarkare centrala delarna lyser tillräckligt för att våra ögon ska kunna fånga ljuset.Jämför det med en ljusslinga på stort avstånd du ser bara att den lyser i mitten,medan kanterna försvinner in i mörkret.Med en kikare eller ett teleskop kan du se mycket mer detalj och struktur i galaxen,men det är inte nödvändigt bara för att få syn på den.

Om du någon gång använt ett teleskop märker du att Andromedagalaxen blir en helt annan upplevelse. Plötsligt framträder spiralarmar och kärnor i detalj. Galaxens verkliga storlek och skönhet förklaras på ett helt annat sätt än genom blota ögat (det är nästan overkligt vad du kan se).

Nästa höst när du står ute på en kall november-kväll kan du försöka själv. Hitta ett mörkt ställe. Leta upp Cassiopeia och Pegasus. Titta snett bredvid den plats där du förväntar dig att se något. Galaxen ligger där, 2,5 miljoner ljusår bort, och väntar på att du ska lägga märke till den. Det är nästan otroligt att den är så långt borta, och att ljuset från alla dessa biljarder stjärnor ändå har färdat sig till dina ögon.