Vad är en solstorm egentligen

En solstorm är ett kraftigt energiutbrott på solen. Den slungar strålning och laddade partiklar ut i rymden med otrolig kraft. Vad är en solstorm egentligen? Det är framför allt elektroner och protoner som far iväg från solens yta.När en solstorm riktas mot jorden kan den påverka vårt magnetfält och atmosfären.Resultatet kan vara allt från underbara norrsken till störningar i elnätet och GPS-system.Det är fascinerande och lite skrämmande på samma gång,faktiskt.

Så uppstår solstormar

Solen är inte en lugn plats. I solens yttersta atmosfär, koronan, händer det otroliga saker. Där finns kraftiga magnetfält som är helt instabila. Ibland tankar magnetfälten plötslig energi. Den energin måste ut någonstans och då exploderar det.

Solstormarna uppstår ofta från området runt solfläckar. Solfläckar är områden på solens yta där magnetfältet är särskilt kraftigt. Dessa fläckar dyker upp och försvinner. De följer ett mönster som återkommer ungefär var elfte år. Forskare kallar det för solcykeln (ganska coolt om du frågar mig).

När magnetfälten blir för instabila ger de plötsligt ifrån sig enorm energi. Ibland skickas denna energi rakt ut i rymden. Andra gånger pekar den mot jorden. Om vi är olyckliga är det vi som får den där stöten på hårt.

De tre faserna av en solstorm

En kraftig solstorm utvecklas i tre distinkta faser. Var och en av dem påverkar jorden på olika sätt och anländer vid olika tider.

Fas ett: Strålningen kommer först. Röntgen- och gammastrålning reser snabbast. Den tar bara åtta minuter att nå jorden. Denna strålning kan störa radiokomunikation och påverka flygtrafik. Piloter märker ofta problemet innan någon annan gör det.

Fas två: Partiklarna följer efter. Högenergiska partiklar från solen tar några timmar eller dagar. De är små men extremt farliga för elektronik. GPS-systemet kan gå vilse. Satelliter kan slås ut helt. Det är allvarligt för vem som helst som förlitar sig på dessa system.

Fas tre: Plasmamolnet anländer. Koronamassutkastningen är ett enormt moln av laddade partiklar. Det tar mellan en och fyra dagar att nå jorden. Det är denna fas som kan störa elnätet värst. Transformatorer kan överbelastas. Kraftverk kan sluta fungera.

Vad solstormar gör med jorden och oss

Jordens magnetfält skyddar oss normalt från solstormarna. Det är ett fantastiskt försvar som utvecklades under miljontals år. Men ibland är solstormarna för starka. Då träffar partiklarna vår atmosfär.

Ett av de vackraste fenomenen från solstormar är norrsken. Det gröna skenet på himlen uppstår när partiklarna kolliderar med atmosfären. Människor i norra Sverige kan ibland se detta mirakel. Det är helt gratis underhållning från solen.

Mindre romantiskt var vad som hände 1859. En gigantisk solstorm kallade Carrington-händelsen skulle ha kunnat förstöra allt. Strömmen gick ut överallt. Det fanns inga datorer då, men télegrafi stoppades helt. Idag skulle samma storm kosta hundratals miljarder kronor.

År 1989 fick Kanada en väckarklocka. En solstorm slog ut elnätet. Sex miljoner människor blev utan el på vintern. Sjukhus körde på reservkraft. Köpcentra stängdes. Det var kaos under många timmar.

Moderna samhällen är ännu mer sårbara än på 1980-talet. Vi är beroende av elektricitet för allt. Sjukhus, internetleverantörer, datacentra allt behöver ström. En verkligt kraftig solstorm kunde skapa problem som tog veckor att reparera.

Hur vi förbereder oss på solstormar

Vi är inte hjälplösa mot solstormarna. Forskare och myndigheter arbetar aktivt för att skydda oss. Det finns redan system på plats som fungerar bra.

NASA har en satellit som heter ACE som sitter långt ut i rymden. Den ser solstormarna komma långt innan de når jorden. Det ger oss mellan tre och fyra dagar på oss att förbereda oss. Det kanske inte låter länge, men det räcker för att minska skadorna rejält.

I Sverige övervakar MSB och Svenska kraftnät solstormerna. De har planer för vad som ska göras vid olika nivåer av solstormaktivitet. Kraftverk kan justeras för att hantera extra påfrestning. Kritiska system kan säkras upp. Personalen vet vad som ska göras.

Tekniska system kan också förstärkas. Transformatorer kan skyddas. Satelliter kan placeras i säkra lägen. Det är möjligt att göra mycket för att minska problemen.

För oss vanliga människor handlar det om att följa myndigheterna. Om en stark solstorm förväntas kan du behöva ha lampor och vatten hemma. Om du arbetar med GPS eller radiokommunikation ska du ha backupplaner klara. Framför allt panik hjälper ingenting.

Just nu befinner vi oss i en aktiv solcykel. Den började 2019 och kommer att pågå till cirka 2030. Det betyder att solstormarna blir allt vanligare tills omkring 2025. Sedan blir det lugnarare igen. Forskarna övervakar allt noga.

Solstormar är inte något att frukta

Solstormar kan verka skrämmande när man först lär sig om dem. Men de är också ett tecken på solens otroliga kraft och skönhet. De skapar norrsken som får folk att gapa. De påminner oss om hur små vi är i universum.

Varje dag blir vi bättre på att förstå och hantera solstormarna. Satellitövervakning, förberedda system och smart planering minskar riskerna. Vi är inte försvarslösa. Vi är utbildade och redo.

Det är värt att följa denna utveckling. Nästa gång du ser nyheter om en solstorm kan du förstå vad det handlar om. Du kan följa med i kampen mellan solen och vår teknik. Och nästa gång norrsken tänder upp himlen då vet du att du redan är beredd.