Svenskar i rymden

Sverige har skickat människor till rymden.Det låter nästan som science fiction,men det är helt verkligt. Svenskar i rymden är en del av vår lands historia en historia som är mycket nyare än många tror.

Under de senaste två decennierna har tre svenska astronauter rest till stjärnorna. De har genomfört experiment, gjort forskning och visat världen vad svenska vetenskapsmän och vetenskapskvinor kan åstadkomma långt bort från jorden. Deras äventyr handlar inte bara om spänning. Det handlar om vetenskap som förändrar vår världsbild på riktigt.

De tre svenska astronauterna som reste till stjärnorna

Christer Fuglesang var först. År 2006 flög han till den internationella rymdstationen ISS. Han var den första svensken som någonsin reste så långt. Två år senare åkte han dit igen. Under sina uppdrag genomförde Fuglesang flera vetenskapliga experiment och tjänstgjorde som rymdvandring-specialist. Idag är han professor i rymdfart vid KTH och inspirerar nya generationer (vilket är faktiskt ganska coolt).

Jessica Meir kom tretton år senare. Hon är född i Amerika men har en svensk mamma. År 2019 tillbringade hon 205 dagar på ISS nästan sju månader i rymden. Meir genomförde forskning om hur muskler förändras i tyngdlöshet. Hon deltog också i många internationella experiment. Som kvinna inom rymdfarten har hon blivit en viktig förebild för unga flickor som drömmer om STEM-yrken.

Marcus Wandt är den senaste. I januari 2024 flög han till ISS med ett kommersiellt rymdfarkost från företaget Axiom Space. Det var en helt ny typ av resa inte med NASA eller ESA:s klassiska robotar, utan med privata rymdföretag. Wandt genomförde två viktiga experiment: ett om stamceller för Uppsala universitet och ett om ergonomi för KTH. Han var med när rymden blev en plats för både staten och näringslivet.

Så jobbar Sverige med rymdteknik idag

Sverige är inte bara ett land som skickar astronauter. Vi är en verklig rymdmakt. Svenska Space Corporation (SSC) utvecklar satelliter och rymdteknik som används världen över.

För några år sedan skickade Sverige sin första militära satellit, GNA-3 Den övervakade områden från rymden för att skydda Sveriges intressen Nästa steg är satelliterna Bifrost och Heimdall, som är svensk-danska projekt Bifrost ska skjutas upp 2025 och ska användas för både övervaknings- och forskningsändamål.

Försvarsmakten investerar också långsiktigt i rymdkompetens. Sverige bygger egen uppskjutningskapacitet från Esrange en raketbas i norr. Det innebär att vi kan skjuta upp våra egna satelliter utan att vara beroende av andra länder. Det är en stor sak för ett litet land.

Varför rymddata och forskning från ovan spelar roll

Rymddata låter abstrakt, men det är väldigt konkret. Satelliter i rymden tar bilder av jorden. De mäter värme, snödjup, växttäthet och mycket annat.

Med rymddata kan vi övervaka miljön. Vi kan se när skogarna minskar. Vi kan följa klimatförändringarna. Jordbrukare kan få bättre information om när det är dags att vattna sina grödor. Vägar och broar kan övervakas för att se om de behöver repareras.

Rymdstyrelsen den svenska myndigheten som ansvarar för rymdverksamhet arbetar aktivt för att fler människor ska förstå hur värdefull denna data är. De anordnar workshops och temadagar där företag och organisationer lär sig hur de kan använda rymddata. Sverige använder endast en liten del av möjligheterna. Det finns enorma möjligheter framöver.

Vägen in i rymdyrken och forskning

Drömmer du om att arbeta med rymd? Det finns en väg in.

Först behöver du STEM-ämnen. Det står för Science, Technology, Engineering, Mathematics vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Fokusera på fysik, matematik och kemi i gymnasiet. Dessa ämnen öppnar dörrar.

Efter gymnasiet finns flera bra universitet. KTH i Stockholm har excellenta rymdprogrammer. Luleå tekniska universitet ligger nära Esrange och har starka kopplingar till rymdverksamhet. Uppsala universitet är känd för rymdvetenskap och forskning.

Engelska är avgörande. Rymden är internationell. Nästan all forskning, alla möten och all kommunikation sker på engelska. Om du kan engelska väl öppnas världen.

Du behöver också uthållighet. Rymdyrken kräver mycket studier och engagemang. Men om du älskar vetenskap och problemlösning är det vägen värd.

Framtiden för Sverige i rymden

Sverige står vid en spännande vägskäl. De kommersiella rymdföretagen växer. SpaceX, Axiom Space och andra privata bolag gör rymden mer tillgänglig. Det öppnar nya möjligheter för svenska forskare och företag.

Sverige planerar att utveckla egen uppskjutningsförmåga från Esrange under de närmaste åren. Det betyder att vi kan skjuta upp våra egna satelliter från svensk mark. Ingen annan nordisk nation kan göra det idag.

Vi investerar också i nya satelliter för både militär och civil användning. Vi samarbetar tätt med ESA den europeiska rymdorganisationen. Vi arbetar med NASA och andra länders rymdmyndigheter.

Kanske kommer nästa svenska astronaut redan om några år. Kanske kommer det från dina klasskompisar (eller från dig själv). ESA rekryterar regelbundet nya astronauter, och svenska kandidater kan ansöka. Nästa gång kan det vara din vän eller din klasskompis som åker till rymden.

Rymden är inte längre bara en dröm för några få. Det är en industri, en arbetsplats och en källa till kunskap som växer varje dag.

Sverige är en del av denna framtid. Vi är inte bara åskådare. Vi är aktörer. Vi skickar astronauter, vi bygger satelliter, vi gör forskning som förändrar världen. Nästa kapitel i Sveriges rymdhistoria skrivs just nu. Kanske skriver du det själv.