Vad är en planet

Vad är en planet? Det låter som en enkel fråga, eller hur. Men svaret är mycket mer komplicerat än många tror. Namnet "planet" kommer från det gamla grekiska ordet planētēs, som betyder "vandrare". Redan för tusentals år sedan märkte människor att vissa ljuspunkter på himlen rörde sig annorlunda än stjärnorna. De föreställde sig att dessa ljus var vandrare som färdades över himlen. Idag vet vi mycket mer. Och det finns faktiskt regler för vad som räknas som en planet.

Planetens tre hemliga regler

År 2006 bestämde sig världens astronomer för vad som egentligen är en planet. De kom fram till tre kriterier som måste uppfyllas. Det låter enkelt, men det förändrade allt.

Regel nummer ett: En planet måste kretsa runt en stjärna. Det låter logiskt. Jorden kretsar runt solen. Jupiter gör det också. Men utan denna regel kunde något svåva omkring fritt i rymden utan att höra hemma någonstans.

Regel nummer två: En planet måste vara tillräckligt tung för att bli nästan helt rund. Gravitationen själv formar planeten. Ju större massa något har, desto starkare drar det allt mot sitt centrum. Till slut blir det en sfär. Det är därför Jupiter är rund och inte fyrkantig (vilket vore ganska märkligt).

Regel nummer tre: En planet måste ha rensat sin bana. Det betyder att den måste dominera sitt område runt stjärnan. Inga andra stora objekt får krocka in där. Jorden har gjort detta. Den har rensat sin bana från asteroider och andra störningar. Det är denna regel som senare skulle skapa största problemet.

Steniga och gasiga världar

Planeterna i vårt solsystem är väldigt olika Det finns två helt olika slags planeter Vetenskapsmän delar in dem baserat på vad de är gjorda av.

De inre planeterna är steniga. Merkurius, Venus, Jorden och Mars tillhör denna grupp. De är små och kompakta. De består av berg, metall och berg igen. Du skulle kunna stå på Merkurius eller Mars om du hade en rymdräkt. Jorden är vår hemplanet. Den har jord, vatten och berg. Mars är rödaktig på grund av rostiga mineraler på ytan. Venus är mycket het och har en tjock atmosfär som trycker ner på allt.

De yttre planeterna är jätteplaneter. Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus är enorma. Du kan inte stå på dem eftersom de saknar fast yta. De består mestadels av väte och helium samma gaser som solen. Jupiter är så stor att över tusen Jordor skulle få plats inuti den. Saturnus är känd för sina ringar. Dessa jättar bildades långt bort från solen där det var mycket kallare.

Varför Pluto inte längre är en planet

Fram till år 2006 räknades Pluto som vår nionde planet. Det hade det varit i över 70 år. Men då gjorde vetenskapsmännen något överraskande. De sa att Pluto inte var en planet längre. Varför?

Pluto uppfyllde två av de tre reglerna. Det kretsade runt solen. Det var tillräckligt tungt för att bli runt. Men det kunde inte rensat sin bana (och det var faktiskt det som skapade bråk). Området runt Pluto är fullt av andra små objekt och isbitar. Det är kaotiskt där. Pluto kan inte dominera sitt område. Därför klassades Pluto om till något som kallas dvärgplanet. Det är en helt ny kategori för objekt som nästan är planeter men inte riktigt. Beslutet var överraskande för många. Men vetenskapen förändras när vi lär oss mer.

Hur planeterna föds

Alla planeter börjar på samma sätt. De växer ur ett gas- och stoftmoln. Tänk dig en stor molnig skiva av material runt en ung stjärna. Detta kallas för en protoplanetär skiva. Det är som ett gigantiskt dammoln i rymden.

Inne i molnet kolliderar små stoftpartiklar med varandra. De klumpar ihop sig. Lite efter lite blir det större och större klumpar. Till slut har du en protovplanet något som snart blir en riktig planet. Gravitation hjälper till. Ju större ett objekt blir, desto mer drar det till sig mer material. Det växer snabbare och snabbare. Efter miljoner år blir en liten stoftklimp till en helt utbildad planet. Jupiter tog form på detta sätt. Jorden också. Varje planet i vårt solsystem föddes från samma slags molniga början.

Nya upptäckter förändrar allt

I dag vet vi något förbluffande. Det finns planeter runt andra stjärnor än vår sol. Vi kallar dem exoplaneter. Tusentals har hittats redan. Några av dem är väldigt konstiga. Några är större än Jupiter men ligger mycket närmare sin stjärna än något vi sett förut. Dessa upptäckter gör att astronomer börjar tänka om på planetdefintionen.

Många forskare tror att vi behöver bredda vad vi kallar för en planet. Om vi gör det, kan det plötsligt finnas hundratals eller till och med tusentals planeter bara i vårt solsystem. Diskussionen fortsätter. Vetenskapen står inte still. Vad vi vet idag kan förändras i morgon när vi gör nya upptäckter ute i rymden.