Planeter som liknar jorden och där vi kan bo

Finns det andra världar där liv kan blomstra? Det är en fråga som fascinerar miljontals människor runt om i världen. Forskare har hittat över 100 potentiellt beboeliga exoplaneter och antalet växer varje månad. Planeter som liknar jorden är steniga världar på rätt avstånd från sin stjärna, där flytande vatten kan finnas på ytan. Det är här liv potentiellt kan existera.

Varför är det här så spännande? Jo, för bara några decennier sedan visste vi inte ens om exoplaneter fanns. Nu vet vi att de är överallt. I den här artikeln får du veta vilka jordlika världar som ligger närmast oss, hur forskare hittar dem, och varför detta kan förändra allt vi tror om universum.

Vilka är de närmaste jordlika världarna?

Den närmaste intressanta kandidaten är Gliese 12 b. Den ligger ungefär 40 ljusår från jorden och är ungefär lika stor som Venus. Det häftiga? Dess yttemperatur är omkring 42 grader Celsius perfekt för flytande vatten (eller ja, åtminstone teoretiskt).

Sedan finns det HD 20794 d, även kallad 82 Eridani. Den ligger bara 20 ljusår bort och har en massa på sex gånger jordens. Forskare klassificerar den som en "superjord" större än vår planet, men mindre än gasjättarna. Förhållandena där kan faktiskt likna jordens.

TRAPPIST-1-systemet är ännu mer fasinerande. Det innehåller sju planeter, varav flera är jordlika och ligger i den beboeliga zonen. Astronomer studerar det här systemet intensivt för att förstå hur jordlika världar bildas och utvecklas.

Dessa planeter är särskilt intressanta eftersom de ligger relativt nära. För kosmiska mått mätt är 20 40 ljusår inte alls långt. Det gör att moderna teleskop faktiskt kan analysera dem.

Hur vet forskare att en planet kan ha liv?

En beboelig planet behöver flera viktiga saker. Den måste vara stenig inte en gasplanet. Den måste ha rätt storlek för att hålla en atmosfär. Och den måste ligga i sin stjärnas beboeliga zon, där temperaturen tillåter flytande vatten.

Men hur hittar forskare dessa planeter? De använder något som kallas biosignaturer. Det är gaser i atmosfären som kan tyda på liv som syre, metan eller vattenånga. James Webb-teleskopet är världens kraftigaste verktyg för detta arbete. Det kan analysera ljuset från exoplaneternas atmosfärer, och identifiera dessa gasmixar.

Idag har forskare redan identifierat minst 45 exoplaneter med egenskaper som liknar jorden baserat på massa, radie och stjärntemperatur. Katalogen Habitable Worlds Catalog följer alla potentiellt beboeliga planeter vi känner till.

Framtiden ser ännu lovande ut. Nästa generation teleskop som Nancy Grace Roman Space Telescope och Habitable Worlds Observatory kommer att kunna hitta ännu mindre, steniga planeter. De blir också mycket bättre på att analysera atmosfärer.

Vill du följa detta arbete själv? Du kan besöka NASA:s katalog för exoplaneter online. Du kan också delta i medborgarforskning på plattformar som Zooniverse där vanliga människor hjälper till att klassificera data från teleskopen.

Det finns mycket som fortfarande är okänt. Vi vet inte när vi hittar bevis på faktiskt liv på en annan planet. Men varje ny upptäckt för oss närmare svaret. Chanserna växer för att universum är fullt av världar som det kan blomstra på.

Det här betyder något för oss alla. Vi växer upp i en tid när vi faktiskt kan söka efter liv på andra planeter. Det förändrar hur vi ser på oss själva och vår plats i kosmos. Vi är inte längre ensamma med vår undran vi har verktyg för att söka svar.