Hur länge ska Marcus Wandt vara i rymden

En svensk flygingenjör åkte till rymden och stannade där i tre veckor. Han heter Marcus Wandt, och han blev Sveriges tredje astronaut när han flög upp till den internationella rymdstationen ISS. Från den 18 januari till den 9 februari 2024 genomförde han ett unikt uppdrag kallat Axiom Mission 3. Men hur länge ska marcus wandt vara i rymden? Svaret är 22 dagar fullpackade med forskning, experiment och upptäckter. I den här artikeln får du veta vad han gjorde där uppe och varför hans resa betydde så mycket för Sverige.

En svensk hjälte på väg till ISS

Marcus Wandt är inte vilken astronaut som helst. Han är en flygingenjör som tidigare jobbade som stridspilot i svenska flygvapnet. Det betyder att han redan kunde hantera högt stressande situationer innan han ens började träna för rymden. År 2022 fick han ett otroligt erbjudande: ESA, Europeiska rymdorganisationen ville ha honom i sin astronautgrupp.

Att bli vald var en stor ära. Wandt blev Sveriges tredje astronaut genom tiderna. Bara två svenskar hade åkt till rymden före honom (vilket säger en del om hur sällan detta händer). Hans bakgrund som pilot gjorde honom perfekt för uppgiften. Han förstod redan hur man arbetar under press och hur man följer instruktioner i livskritiska situationer.

22 dagar fulltecknade med forskning och experiment

Wandts 22 dagar i rymden var långt ifrån lediga. Varje timme var planerad ned till minuten. Han deltog i forskning om stamceller och hur människans hjärna fungerar när den är i rymden. Svenska universitet som Uppsala universitet och KTH hade gjort experiment som han skulle testa där uppe.

Under vistelsen på ISS arbetade Wandt tillsammans med den danske astronauten Andreas Mogensen. De två gjorde hundratals små uppgifter varje dag. Stamcellsforskningen var särskilt viktig. Svenska vetenskapsmän hoppas kunna förklara hur kroppen förändras i mikrogravitation. Den kunskapen kan senare hjälpa läkare på jorden att utveckla nya behandlingar.

Den snabbaste träningen i ESA:s historia

Något som gör Wandts uppdrag extra imponerande är hur snabbt han tränade. Han hade bara ungefär ett år på sig från det att han blev vald tills uppskjutningen. Det är helt otroligt kort tid. En tidigare svensk astronaut, Christer Fuglesang, väntade istället 14 år mellan sitt urval och sin första rymdresa.

Under sitt år av träning gjorde Wandt praktiskt taget allt. Han lärde sig rymdstationens system. Han tränade på att gå i rymddräkt. Han övade på att hantera nödsituationer i simulatorer. Innan uppskjutningen var han också i karantän för att inte bli sjuk, vilket hade kunnat förstöra hela uppdraget. Trots den hektiska tidsplanen var Wandt helt förberedd när raketen startade.

Ett internationellt samarbete i praktiken

Wandts uppdrag visar hur rymdforskning inte är ensamt arbete. Axiom Mission 3 var ett verkligt lagarbete mellan många länder. Rymdstyrelsen från Sverige, ESA från Europa, NASA från USA och SpaceX tog alla del i uppdraget. Även företaget Axiom Space var inblandat och löste många praktiska problem.

Utan det här samarbetet hade ingenting varit möjligt. Raketen kom från SpaceX. ISS-stationen är ett internationellt projekt. Forskningen kom från flera olika länder. För Sverige är detta enormt viktigt. Det visar att vi är med på världsscenen när det gäller vetenskap och rymdforskning. Svenska företag och universitet får chansen att bli bättre och att lära sig från världens bästa experter.

Marcus Wandt inspirerar nästa generation

När Marcus Wandt kom tillbaka till jorden blev han något av en kändis. Han reste runt i Sverige och besökte skolor. Han berättade för ungdomar om sitt äventyr i rymden. Många barn fick tända eldskålen för vetenskap och teknik genom hans berättelser.

Wandt visar att en svensk kan nå stjärnorna. Han visar att högt ställda mål är möjliga (och det är faktiskt ganska coolt). Under sina föreläsningar pratar han om utbildning, hårt arbete och att inte ge upp när det blir svårt. Tusentals unga människor har redan inspirerats av honom. Många funderar nu på att studera teknik, fysik eller astronomi. Sveriges framtid inom rymdforskning börjar redan i klassrummen där Wandt delar sina erfarenheter.