Hur får man syre i rymden

Vad gör astronauterna när de svettas under rymdskorna och behöver andas? De kan inte öppna luckan och ta in frisk luft det finns ingen luft där ute. Rymden är ett vakuum, helt tomt på syre. Så hur får man syre i rymden? Det är faktiskt en av de viktigaste frågorna för framtida rymduppdrag. Svaret ligger i avancerad teknik som återvinner och producerar syre ombord på rymdstationen. Det låter nästan omöjligt, men astronauterna på den internationella rymdstationen andas redan luft som skapats genom denna fantastiska teknik (och det fungerar faktiskt bra). Det här är verklig vetenskap som redan fungerar, och den kommer att vara helt avgörande när människor reser till Mars.

Elektrolys och återvinning: sådan fungerar det på ISS

På den internationella rymdstationen använder astronauterna ett genialt system för att få fram syre. Allt börjar med vatten. Vatten från astronauternas svett, urin och utandningsluft samlas in, renas och återanvänds. Det verkar galet, men det fungerar perfekt.

Själva syreproduktionen sker genom något som heter elektrolys. Det betyder att man skickar elektrisk ström genom vatten och delar upp det i två delar: syre och väte. Syret släpps ut i luften som astronauterna andas ungefär 21 procent syre, precis som på jorden. Vätet dampar bara ut i rymden.

Men det är inte allt. Astronauterna andas också ut koldioxid, och den måste försvinna från luften annars blir det otäckt att andas. ISS-systemet fångar upp all koldioxid och rengör luften kontinuerligt. En astronaut förbrukar cirka 15 liter syre per timme när hen vilar. Under arbete kan det vara tio till tjugo gånger mer. Därför måste systemet fungera felfritt varje sekund.

Framtidens syreproduktion: från Mars till långa uppdrag

Europiska rymdmyndigheten ESA arbetar på något ännu smartare. De utvecklar ett system som heter Advanced Closed Loop System. Det kan omvandla koldioxid direkt till syre utan att använda för mycket vatten. Koldioxiden omvandlas till metan och vatten, sedan spjälkas vattnet till syre och väte. Det sparar massiva mängder vatten som skulle behöva skickas från jorden.

NASA gör något liknande på Mars redan nu. De testade ett experiment kallat MOXIE som producerar syre från Mars atmosfär. Mars luft är nästan helt koldioxid perfekt material för detta system. Om MOXIE fungerar kan framtida Mars-astronauterna andas luft som faktiskt producerats på planeten själv.

Varför är detta så viktigt? En Mars-mission tar mellan två och tre år. Det är omöjligt att skicka tillräckligt mycket syre från jorden för en så lång resa. Astronauterna måste kunna producera sitt eget syre ombord, annars kommer uppdraget inte att lyckas. Dessa system måste vara hundra procent pålitliga ett fel betyder död.

Vad händer härnäst?

Nästa steg är att göra dessa system ännu bättre och mer pålitliga. Forskare testar nya material och metoder som kan producera syre snabbare och mer effektivt. Inom några år kommer astronauterna att ha system som är nästan helt självförsörjande.

Det som händer på ISS är redan revolutionerande. Det bevisar att människor kan leva under extrema förhållanden långt från jorden. Men det är bara början. Innan människor kan bosätta sig på Mars eller på månen måste vi ha ännu bättre system. Vi behöver maskiner som fungerar i många år utan att behöva bytas eller repareras. Vi behöver system som kan producera syre från det material som redan finns på andra planeter.

Det bästa är att allt detta inte är science fiction. Det händer redan. Astronauterna andas just nu luft som producerades genom elektrolys. NASA testar sin teknik på Mars. ESA bygger sina framtida system. Om ungefär två decennier kan människor väl stå på en annan planet och andas luft som de själva producerat där. Det är en framtid som redan håller på att byggas.