Första svensken i rymden

Den 9 december 2006 hände något extraordinärt för Sverige. Rymdfärjan Discovery lyfte från Kennedy Space Center i Florida med en svensk man ombord. Efter bara sex minuter nådde färjan en hastighet av 27 000 kilometer i timmen och gick in i omloppsbana runt jorden. Christer Fuglesang blev då första svensken i rymden. Han var inte bara en vanlig passagerare han var vetenskapsman, utbildad fysiker och utvalld av Europiska rymdorganisationen ESA för denna historiska resa.

Från Nacka till rymden Christer Fuglesangs väg

Christer Fuglesang växte upp i Nacka, Stockholm. Han studerade teknisk fysik på Kungliga Tekniska högskolan, KTH. Senare blev han docent i experimentell partikelfysik vid Stockholms universitet. År 1992 valdes han till ESA:s astronautgrupp tillsammans med andra kandidater från Europa. (Helt sjukt, egentligen, att en killen från Nacka hamnade bland Europas bästa astronauter.)

För att bli astronaut krävs väldigt mycket. Du behöver en stark akademisk bakgrund - helst en doktorsexamen inom naturvetenskap eller teknik. Fuglesang hade allt detta. Men det räcker inte bara att kunna fysik. Astronauter måste också klara intensiv fysisk träning. De måste lära sig flyga rymdfärjor, förstå hur rymden fungerar och kunna arbeta i team under extrema förhållanden. Fuglesang genomgick årslång förberedelse innan sitt första uppdrag.

Två rymduppdrag och arbete vid ISS

Fuglesang flög två gånger till rymden. Första gången var 2006 med Discovery. Han åkte till den internationella rymdstationen, ISS, som är en enorm forskarstation som kretsar runt jorden. På ISS utförde han vetenskapliga experiment och reparerade utrustning. År 2009 flög han sin andra mission.

ISS är en enastående plats för forskning. Där arbetar astronauter från många länder tillsammans. De genomför experiment som inte går att göra på jorden, vilket är väldigt coolt när man tänker efter. Fuglesang genomförde forskning inom flera områden under sina vistelser. Han arbetade med allt från reparationer till vetenskapliga mätningar. Båda missioner var farliga - rymdfärjor kräver extrem presision och små fel kan få stora följder.

Från rymdforskare till rymdlärare - vad händer nu?

Idag arbetar Christer Fuglesang vid KTH.Han leder rymdcentret och undervisar i flyg- och rymdteknik.Han sprider kunskap om rymden till nya generationer av studenter.Sverige har ännu ingen ny astronaut som flugit efter Fuglesang,men det finns hopp för framtiden.

Jessica Meir är en astronaut med svensk mamma. Hon är utbildad av NASA och förväntas kunna flyga inom några år. Om hon lyckas skulle hon bli nästa svensk i rymden. För att få fler svenska astronauter krävs investering i utbildning och rymdprogram. Du kan börja redan nu om du vill bli astronaut. Du behöver: en stark examen från gymnasium, sedan universitet med fokus på naturvetenskap eller teknik, ofta en doktorsgrad, intensiv fysisk träning och psykisk styrka för att klara stress.

Sveriges plats i rymdutforskningen

Fuglesang är en pionjär. Han visade att Sverige kan producera astronauter på världsklass. Han inspirerar ungdomar att intressera sig för vetenskap och teknik. Många skolelever har hört hans berättelser om att flyta i rymden och att se jorden från ovan.

Sverige investerar i rymdforskining genom ESA och andra samarbeten. Rymden blir allt viktigare för framtiden - sateliter hjälper oss med väder, kommunikation och kartläggning. Företag från Sverige arbetar redan med rymdteknik. Kanske kommer nästa svenska astronaut att flyga redan inom några år.