Andra mannen på månen var Buzz Aldrin

Andra mannen på månen var Buzz Aldrin

Erik Lundström·5 januari 2026·
4 min

Den 21 juli 1969 hände något som förändrade världen för alltid.Neil Armstrong blev den första människan att sätta sin fot på månen,men bara cirka tjugo minuter senare kom någon annan Edwin "Buzz" Aldrin.Han var andra mannen på månen, och hans namn glömdes långt bakom Armstrongs i historieböckerna (vilket känns ganska orättvist, faktiskt). Men Aldrin gjorde något viktigt under sitt besök på månens yta. Han placerade ut vetenskapliga instrument, tog prover och utförde experiment som skulle lära oss oerhört mycket om rymden.

De flesta vet vem Neil Armstrong var. Hans första ord på månen "En liten steg för människan, ett jättesteg för mänskligheten" citeras än idag. Men vad gjorde Buzz Aldrin egentligen under sitt nästan två timmar långa besök? Varför spelar hans arbete roll för vetenskapen? Det här är någonting värt att förstå bättre, helt enkelt.

Vem var Buzz Aldrin och vad gjorde han?

Buzz Aldrin var ingen vanlig astronaut. Han var pilot, vetenskapsman och en av de skickligaste flygarna USA någonsin producerat. Under Apollo 11-missionen hade han rollen som pilot för månlandaren det lilla farkosten som kallades "Örnen". Medan Neil Armstrong stod i fokus som befälhavare var Aldrin den som tog hand om de tekniska detaljer som gjorde själva landningen möjlig.

När Aldrin väl stod på månens yta hade han konkreta uppgifter att genomföra. Han placerade ut ett seismometer ett instrument som mäter jordbävningar och vibrationer. Han ställde upp ett retroreflektor, en spegelliknande enhet som vetenskapsmän på jorden kunde skicka laserljus till för att mäta avståndet till månen. Han samlade också in stenprover från månens yta. Dessa prover skulle senare analyseras av geologer och ge oss information om hur månen bildades.

Varför månen var så viktig att nå

Under kalla kriget var USA och Sovjetunionen i en bitter tävling. Båda länderna ville visa vem som hade den bästa tekniken. Först skickade Sovjetunionen satelliter till rymden. Sedan skickade de Gagarin första människan i rymden. Amerika måste svara. Därför blev månen målet. Den som kom dit först skulle vinna prestigens kamp.

Men månen handlade inte bara om politik. Vetenskapsmän ville faktiskt veta hur månen såg ut närmare. Vilka stenar fanns där? Fanns det vatten? Var månen gjord av samma material som jorden? Apollo 11-missionen svarade på dessa frågor. Den visade att månen är en egen värld med egen geologi. Det vi lärde oss från Aldrin och Armstrongs arbete hjälper oss fortfarande att förstå rymden omkring oss.

Efter Apollo 11 vad hände sen?

Apollo 11 var bara början. Sex fler månlandningar följde fram till 1972. Totalt gick tolv astronauter på månen. De hette bland annat Pete Conrad, Alan Bean, David Scott och John Young. Var och en av dem gjorde viktiga vetenskapliga experiment. De tog tusen kilo månsten med sig tillbaka till jorden.

Men sedan, helt plötsligt, slutade människor att åka dit. Ingen har satt sin fot på månen sedan 1972. Varför? Det var för dyrt. Det var livsfarligt. Och många tyckte att månen redan hade utforskats nog. I över femtio år har månen stått tom på människor. Det känns märkligt att så lång tid har gått utan att någon har stannat kvar där.

Framtiden på månen NASA:s nya planer

Nu börjar något nytt. NASA planerar att skicka människor tillbaka till månen snart möjligen redan under detta decennium. De bygger nya rymdfarkoster som heter Orion. De bygger också en ny kraftfull raket som kallas Space Launch System, eller SLS. Den här raketen är mycket större än de gamla Apollo-raketterna.

Målet är ambitiöst: människor ska inte bara besöka månen denna gång. De ska stanna där. De ska bygga baser. De ska bo där. NASA säger att detta kan ske senast 2030. Vissa experiment tyder dock på att tidsplanen blir knapp. Det finns tekniska utmaningar. Det finns säkerhetsfrågor. Men intresset för månforskning är större än på många år.

Aldrin:s arv och våra framtidsplaner

Buzz Aldrin är än idag engagerad i rymdforskning. Han skriver böcker. Han föreläser om månen och framtiden i rymden. Hans arbete från 1969 skapade grunden för allt som kommer nu. Det han lärde oss om månen förbereder nästa generation av astronauter.

Om några år kanske vi ser nya människor på månen. De kommer att stå på samma yta som Aldrin och Armstrong gjorde. De kommer att se samma svarta himmel. De kommer att samla mer information. De kommer att bygga något nytt något som skapar permanent närvaro på månen. Det är en spännande tid att leva i.

Du kan följa denna utveckling genom att hålla koll på NASA:s officiella hemsida och nyheter. Det finns mycket att lära om rymdforskning, och intresset växer hela tiden. Kanske är månen snart hemmaplan för människor igen.